Sveriges BNP og regjeringer

Økonomistyring

Bloggen Ekonomikommentarer fin­ner at høyre­re­gje­rin­gene i Sverige har re­gjert mens det var dår­lige tider, mens sos­sarna har re­gjert i gode tider. Det er na­tur­lig­vis bare tøys å hevde at dette vi­ser noe som helst om øko­nomisty­rin­gen som disse par­ti­ene be­dri­ver, fordi det er så åpen­bart feil å for­ut­sette  at valg­re­sul­ta­tet er uav­hen­gig av den øko­no­miske kon­junk­tu­ren. (Og her må jeg skynde meg å si at det er selv­sagt ikke det blog­gen snak­ker om, hel­ler.)

Kombinasjonen av at a) øko­no­mien gjerne går i om­trent­lig fem­årige syk­ler og b) at det er gode teo­re­tiske og em­pi­riske grun­ner til å tro at folk li­ker «lite fel­le­skap» — høyre­re­gje­rin­ger — i opp­gangs­kon­junk­tu­rer og «mye fel­le­skap» — venstre­re­gje­rin­ger i ned­gangs­kon­junk­tu­rer, er det rime­lig at det frem­kom­mer et møns­ter likt det som Ekonomikommentarer ob­ser­ve­rer.

Det er kan­skje mer over­ras­kende at et slikt møns­ter ikke er mu­lig å se i de norske da­ta­ene fra 1979 og frem­over:

Det eneste møns­te­ret som man kan kryste ut av disse da­ta­ene, er at det ser ut til å gå dår­lig med Norge mens Jens Stoltenberg er stats­mi­nis­ter. Men det ville være sinns­vakt å trekke en slik kon­klu­sjon ut fra de to peri­odene det gjel­der — én kort peri­ode som han ikke lagde stats­bud­sjett for, og én lang peri­ode som lå flatt til den kræ­sjet inn i et stort fi­nans­krise­hel­vete.

Men gitt disse tal­lene er det egent­lig im­po­ne­rende at den rødgrønne re­gje­rin­gen sit­ter så­pass trygt og ro­lig som de gjør, og ikke er len­ger bak på me­nings­må­lin­gene. Det sier mye om Norge at den ned­brem­sin­gen som gra­fen vi­ser nes­ten ikke har gitt ut­slag på hver­dags­li­vet.

Kildene for BNP-vekst er SSB, og tal­lene er kon­kret kvar­tals­vis vo­lum­end­ring i fastlands-BNP. Kilden for re­gje­rin­ger er Wikipedia.

Likte du denne? Da bør du lese disse.

Skrevet av

Sigve Indregard

Jeg er journalist i Morgenbladet, men skriver her helt for egen maskin. Jeg er samboer og har to døtre. Ellers er jeg interessert i internasjonal politikk, skolepolitikk, økonomi, filosofi og romersk historie.

4 kommentarer til «Økonomistyring»

  1. Oenig om slut­sat­serna när det gäl­ler Sverige. Fram till 1994 var det val i Sverige vart tredje år, däref­ter vart fjärde. Konjunkturer kom­mer och går med 5-7 års mel­lan­rum plus att det har skett nå­gra större eko­no­miska kri­ser i om­värl­den – som har ut­spe­lat sig på väl­digt olika sätt i Sverige.

    Det före­fal­ler sna­rare orim­ligt att på­stå att eko­nomi­styr­ning *inte* har spe­lat nå­gon roll för de eko­no­miska re­sul­ta­ten. Självklart kan änd­rin­gar i eko­no­misk konjuk­tur på­verka val­re­sul­ta­ten, men det blir sna­rare en så­dan för­kla­ring som blir alltför enkel.

    Snarare är det, precis som Ekonomikommentarer på­pe­kar i dis­kus­sio­nen efter in­lägg, rim­ligt att också titta på han­te­rin­gar av kon­junk­tur­po­li­tik, och då sär­skilt ar­bets­lös­hets­bekämp­ning un­der olika regi­mer.

    Notera att jag inte me­nar att det är re­ge­rings­färg som di­rekt av­gör till­växt­tak­ten. Men det finns också kort­sik­tiga ef­fek­ter av hö­ger­po­li­ti­ken, som har va­rit tyd­liga i Sverige alla de tre gån­ger bor­garna haft mak­ten i mo­dern tid, om än mest tyd­ligt de senaste två gån­gerna.

    För övrigt har skif­tet från rött till blåt skett i nedgångs­kon­junk­tur två av tre gån­ger, vil­ket väl går emot det du skri­ver som för­kla­ring?

    1. Ja, jeg er kan­skje litt for rask på av­trek­ke­ren når det gjel­der Sverige her. Det er f.eks. na­tur­lig å tro at venstre­ori­en­terte re­gje­rin­ger er mer iv­rige på mot­kon­junk­tur­po­li­tik­ken enn det høyre­re­gje­rin­ger er. I Sverige, der så­pass mye av innen­landsk etter­spør­sel dri­ves av for­hol­dene i in­du­strien og der­for in­du­stri­po­li­tik­ken, er det jo også grunn til å tro at disse ef­fek­tene vil være store.

      Uansett syns jeg BNP er for grov­kor­net for å si noe pre­sist om dette, men når man har en god for­kla­ring er det klart at man kan bruke BNP-veksten som en slags test på teorien.

      Med andre ord: Jeg trek­ker mine kon­klu­sjo­ner om Sverige – og lar de stå ang. Norge.

Legg gjerne igjen en kommentar!